Archive for the ‘langaz’ Category
Lakrwaze
per ki to leker kase
to fer krwar to pa amure
ek rod fer mwa krwar
ki pa lamur mo pe resanti
me lanvi…
to jir lamur li pa jire
sinon kifer
mo maryaz inn kase
me les mo jir twa
mo gate,
Lamur : li lanvi nu leker
Lanvi : li lamur nu lekor
to res dan nwar ek lamante
ar premye garson ki pase
ki lavi pena sans
ek sa donn li sans
pu transforme
ek vinn enn labuzi
pu iliminn to lavi
to protez so laflam
avek pasyon
ziska lafreyer pran twa
ek to jir:
tu labuzi pu fini enn zur
prefer teny li
avan li teny par li
kifer bizen zwir lalimyer
si li zis pasazer
si omwen mo leker
ti an lasir…
tonn miz lor lamitie
monn miz lor lamur
nu finn perji nu zwe
to sime ek mo sime
ena enn sel lakrwaze
sel moman nu santiman parey
kan li abiy an dey
nu sime zwenn
zis pu separe
© Tahir Hussen Pirbhay
http://tahirpirbhay.blogspot.com
tahir.pirbhay@gmail.com
“Lerer Prosper” : Pli gran laont dan listwar Moris
Komye dimunn konpran nu lim nasyonal ek apartir ki laz zot ariv konpran li?
Mo rapel byen, sa zur kot guvernman ti bril larzan lepep avek ekzazerasyon pu fer enn fet grandioz, mo ti demann mo ti`nyes sant lim nasyonal pu mwa.
Linn fer li san okenn fot, dan enn sel tre ek avek enn gran fyerte. Pa “fyerte nasyonal” me enn fyerte kuma dir li pe sant enn sante Britney Spears uswa enn lot spesimenn par ker.
Letan mo demann li “ki tonn konpran”, “ki sante la pe dir”, li lev so zepol, fer enn lizye du ek reponn “pa kone” – apre li kas enn riye (parski li santi li dekonserte). Li ena 7 an.
Samdi le 26 Avril, mo ti al fer enn letur dan enn kartye inpe retire pu pran inpe foto. Bann dimunn byen amikal, ek pann tarde pu met inpe dialog. Laba, langaz ki zot koze tu’lezur, li bojpuri morisyen. Monn santi enn fristrasyon, kumadir kikenn inn komet enn krim kont mwa, parski personn pann montre mwa koz enn langaz morisyen!
Bann abitan’la koz kreol byen mem si ena fwa nu truv enn ti ezitasyon lor aplikasyon enn de mo parski bojpuri li zot langaz maternel. Me seki inportan, zot konn koze ek zot konpran. Al demann bann’la sinifikasyon lim nasyonal, zenerasyon bann gran paran pa konpran enn ferfut, bann paran kapav tras trase, bann nuvo zenerasyon, lekol primer ek mem segonder, personn pa konpran li dan so totalite.
Ofet li parey dan lavil ek partu dan lil. Konsilte bann gran paran ek paran kinn viv lepok lindepandans, ena buku pa konn sinifikasyon’la.
Ek misye Jean-Georges Prosper dan enn zurnal le 22 mars 2008, dir ki “Tout le monde est libre de changer, s’ils n’ont rien de mieux à faire.” Ki pu fer, travay ki bann morisyen responsab ti bizin fer depi 1968, zordi nu ki pe bizin fer li.
Akoz lerer Prosper (lim nasyonal an angle), nu pe bizin lite ek konsyantiz bann dimunn lor linportans pu ena enn lim nasyonal MORISYEN ek pa dan langaz ki Prosper ti sant’li : KOLONYAL.
Laz ki unn arive respektab Prosper, u pena nanye pu fer sof defann seki fer u fos fyerte, samem seki fer nu pli gran laont dan listwar Moris depi so lindepandans.
Tahir Hussen Pirbhay
http://tahirpirbhay.blogspot.com
tahir.pirbhay@gmail.com
Pibliye lor lemauricien le 14 Me 2008
NOU LANGAZ, NOU FYERTE
Kot bann patriyot langaz morisyen ?
Lindepandans pe koste ek kouma sak lane pou ena enn ta “maskarad” patriyotik.
Depi 1968, Morisyen inn gagn lindepandans ek kouma bann gro inbesil zot pe sant lindepandans dan langaz kolonyal.
Dan lasanble lil Moris, bann minis morisyen pe koz angle ek franse… ” Mr Speaker Sir… ” Pourtan, dan bann miting avan eleksyon, zot konn koz zot kreol mari bien mem. Ek zour lindepandans, bann minis pou koz an angle ek franse koumadir zot pa trouv okenn fyerte dan langaz nasyonal pei ki zot pe servi. Samem bann ipokrit ki pe fer reklam : ” Nou Pei Nou Fyerte ” !
Eski li normal ki mem Zourne Labolisyon Esklavaz ena minis ti adres bann desandan esklav dan langaz bann esklavazist ?
Enn bann detay ki mari degradan ek imilyan ki toultan finn pas inapersi pou enn bon parti lepep ki pa reflesi.
Apre 40 banane ki nou kadrikolor pe flote, pann ariv ler pou ena enn lim nasyonal an kreol ? Ek si zot tro atase ar zot Motherland, kifer pa tradir li, mem mo-pou-mo me omoin dan nou langaz nasyonal. Li pou enn bon koumansma pou met enn fin lor bann lespri kolonize :
Gloir pou toi
Mo pei
O mo pei natal
Mari zoli to bote
Mari bon to parfin
Otour toi nou reini
Enn sel lepep
Enn sel nasyon
Dan lape, zistis ek liberte
Bieneme pei
Ki bondie beni toi
Pou leternite
Nou Langaz, Nou Fyerte !
Tahir Pirbhay
pibliye lor lemauricien ek DEFIMEDIA le 27 fevriye 2008
Leave a Comment