A nou ekrir listwar
Kot bann minorite grinp lor puvvwar
Le premye Mars 2008, nu finn temway enn nuvo fenomenn lor plan politik kot Per Gregoire, lider FCM, finn reini plis ki 30 mil dimounn (mem si zot dir zot pa enn grup politik).
Lot kote, lider FSM ti reini enn bon kantite mizilman dan Plaine-Verte. Fodre azout MMM, MSM ek PTR zot bann dimounn ki zot finn gagne dan zot miting pou ki kapav vinn lor mem nivo avek FCM/FSM.
Si FCM deklar li finalman kouma enn group politik avek pou lider Per Gregoire, ek fer enn alyans avek FSM, sa trwa “fami” ki tou’le’tan vire tourne vinn o’pouvwar ek sakenn son’tour kraz bann minorite pou koumans perdi zot valer ek linportans.
Enn lalyans FCM/FSM sirtou avek enn lot parti politik, pou ena kapasite ekrir enn nouvo listwar dan Moris kot enn minorite kapav vinn premye minis ek amenn bann sanzman pozitif : batir fondasyon meritokrasi ki ziska zordi li zis sel’man enn “mo”.
An pratik dan Moris, mem dan sekter prive, ena “backing” ek kominalis.
Enn’sel kestion mo ena pou bann seki pans lekontrer, dan Moris ena anviron 50% indou. Komye % indou ena dan sekter piblik ?
Si nou ouver bann ansyen dosye rekritman dan sekter piblik ek nou get enn kou komye “form 4″ ek “form 5″ inn gagn travay dan sekter piblik, me bann pli bon “form 5″ ek “HSC” pa finn selekte akoz zot apartenans relizye, lerla Morisyen pou konpran ki kalite krim kominalis zot fer dan sa pei’la.
Komye dimounn ki ti deza inskrir zot non pou vinn infermye, par exanp, finn trouv zot kamarad lekol ki pa finn mem fer form 5 dan zot iniform pe travay tandi ki zot, zot pe bizin fer bann travay ki zot pa merite ?
Ek zot koz demokrasi… ek zot koz meritokrasi. Bann bel bel parol politisyen. Zot ki byen souvan, zot parol pena enn sou’valer !
Sa bann pratik’la’mem ki finn donn nesans FSM ek FCM ek bann lezot parti minoriter. Esperon ki zot zwenn parski ansam zot pou vinn pli for.
Tahir Hussen Pirbhay
www.pirbhay.com
tahir.pirbhay@gmail.com
Bann anpwazoner !
Lor enn zurnal date le 15 Ut 2008, ena enn ti lartik an fon’grize san okenn dut pu atir latansyon bann lekter, kot zot dir ki sekreter lalyans sosyal ek J.B.David pe kas latet lor labsans Paul Bérenger dimans pase dan “The Morne Fiesta”.
Ek osi ki kan misye Bérenger ti premye minis, “He had not even inscribed it (Le Morne) as a National Heritage”.
Premyer’man
Si enn dan sa bann esklav maron ki ti zete depi montay lemorn parski li prefer lamor ki esklavaz, bann dimunn a’lepok ti truv so lekor ek fuy enn tom pu li, mo demann mwa si Navin Ramgoolam ti pu al dans robo lor lamizik sega lor so tom !
Le Morne an verite li enn memwar trist, pa enn plas kot al fer fiesta. Enn dimunn ki mantal’man korek zame pu kapav al met lafaya “dan enn simityer” parski swadizan lemond antye finn rekonet so valer… kot bann esklav maron ti prefer swiside ki ansene.
Mo donn misye Bérenger rezon pu pa swiv Mr Macarena & Band.
Dezyem’man
Ki sa finn avans nu ki Le Morne finn inskrir kuma enn Eritaz Lemond ? Sel diferans ki ena avek inskripsyon Le Morne dan Eritaz Lemond, guvernman finn truv enn nuvo mwayen pu depans larzan lepep dan met lafaya ek “sul” lepep. Si lalyans sosyal ti resi tir Moris parmi bann nimero 1 dan bann lalist nwar ki nu pei okipe dan lemond, lerla nu ti pu al fer la fiesta avek Navin, mem si nu pa pu kapav dans osi byen ki li. Me atansyon, pa dan simityer sel’man !
La fason ki zurnal’la finn pibliye sa lartik’la, ek bann kestyon lalyans sosyal, nu truv ant bann fraz enn insitasyon ver bann lekter ki suvan zot bann gob’tu. Zot pe rod fer krwar ki misye Blanc byen merd ar bann nwar. Enn fason pu gagn bann nwar zot vot dan prosenn eleksyon. Mo pu terminn mo reflexion avek enn kestion ki zurnal la finn poze dan la’fin so lartik:
“Got the message?”
Tahir Hussen Pirbhay
tahir.pirbhay@gmail.com
www.pirbhay.com
Bann Komersan Ledikasyon
Kuma zot ti kontan
kan zot ti truv zot saler grinpe !
Me kuma zot pe mekontan
kan dan lekol,
zis 40 minit an plis zot ena pu reste !
Profeser, to gra ek ingra !
apel 40 minit anplis
vilger ek insiltan,
dir ki zot pe sof ban
kan zot ena enn lalis travay pu fer
Zot pe kriye “al-dusma dan lekol”,
Prezidan UPSEE pe revolte
Paraouty dir si bizen,
zot pu fer la’grev enn zur,
me bann zelev ki pu perdan!
Li resanble enn tet’brile
ki nepli konpran nanye
lamante ki bann zelev bizen reste zot si
kuma’dir bann ti’lespri
ranpli ar zaluzi
Purtan Minister Ledikasyon
kinn fer prev la’sazes
finn explik zot, sa bann ki ena disan pares
ki pe kul dan zot la’venn
ki bizen fer pu pa sof ban
Ek dan zot bann fonksyon
ki zot ena pu fer
dapre Minister,
Pena okenn kontak direk
avek bann zelev
Kitfwa bann profeser
pe anvi al lakaz pli vit kuma bann zelev,
alim tele ek sof sofa
pu get ti komik
ek nana …
Uswa zot ankoler
parski letan egal larzan
zot finn prive 40 minit leson prive
eski zis rupi ki ena dan zot lizye ?
eski profeser…
… zot bann komersan ledikasyon ?
Tahir Hussen Pirbhay (Kabir Hussen)
tahir.pirbhay@gmail.com
www.pirbhay.com
Pa neseser repete… Mamzel Mottee
Nou fer enn ti parkour lor seki nou finn esanze
4 Zilyet dan forum lemauricien ou ti dir ki anseign bann zelev an kreol dan lekol pa bon ek “Pou ki enn zanfan kapav ekrir bon kreol mo panse li bizin ena enn bon nosyon angle ek franse akoz ninport kouma, li pou bizin konn lalfabet…”.
16 Zilyet dan mo repons mo ti ekrir ki :
1) “Nou bizin fer lanseignman dan langaz kreol vinn obligatwar omwin ziska Form 3. Sa laz-la, tou bann zelev seki resi al de lavan, mo panse ki zot fini gagn enn bon bagaz pou dezorme resevwar bann lanseignman an angle ouswa an franse.”
2) “Alfabet romin pena nanye spesyal avek angle ouswa franse. Eski bann Italyen, Espanyol ouswa bann Portige, pou ki zot aprann ekrir zot langaz respektif, zot bizin al aprann angle ouswa franse? Enn zelev ki pa konn ni angle ni franse, ou anseign li kouma lir ek ekrir langaz kreol avek itilizasyon bann alfabet romin, li konparab avek enn zelev ki premye fwa pe aprann lir ek ekrir angle ouswa franse. Pou tou-le-de ki enn nouvote.”
23 Zilyet dan ou repons ou ti ekrir ki :
3) “Mo dakord ki kapav servi kreol dan lekol pu explik zenfan kan zot pas comprend kitchose… Kreol li dans nu kiltir li un deban methodes plis simple pu enseigne zenfan pu ki zot kave assimile pli boku ek vite.”
4) “Met autant lemphaz dans utilizazion kreol pas un bon lider ek si un zenfant aprann ecrire kreol avant un bon utilization anglais soi francais zenfant la pu ena un tendance kreolize anglais soi francais… un ti exemple : ze pars a la boutik…”
Argiman ki ou finn suleve li “tansyon nu kreoliz angle/franse”. ME OU PA TI REPONN MO DEZYEM PWIN (get nimero 2 la’o).
31 zilyet, swit a’sa let’la, mo ti ekrir :
5) “Sa fer plezir ki ou aksepte ki servi langaz kreol pou explik bann zanfan fer zot konpran pli byen ek kouma ou dir dan ou lartik “Kreol li dans nu kiltir li un deban methodes plis simple pu enseigne zenfan pu ki zot kave assimile pli boku ek vite.”
“…asimil pli boukou ek vit.” Ala kifer nou bizin li pou ki ena plis progre dan nou sistem ledikasyon !
6) “Bann fraz kouma “the teacher is battering the child” ek “ze par a la boutik” ki ou dir “boku dimoune in bisin lire ou tend ca ban phraze la”, mo pa kone kot ou finn tann sa souvan, me dan mo lantouraz, zame mo finn tann zot. Pou plis presizyon, mo definir mo rezyon “Port-Louis : Terre-Rouge”, kot ni mwa, ni mazorite bann abitan, pa koz angle ek franse lakaz.”
7) “Lanseignman dan langaz kreol ziska form 3 pena nanye a’vwar avek prononsyasyon bann mo angle ek franse… bann Indien koz angle boukou fwa plis ki bann Morisyen me mem sa, zot laksan mediok. Laplipar bann Indien kan koz angle, zot sonn vilin. Zot langaz maternel fer defo dan zot laksan.”
Le 11 Out 2008, Dan ou repons ou ekrir ki monn al andeor kad. Eski ou kapav montre mwa kot sa ? Ek ou ti ekrir ki :
8) “… konsernan zelev dan lekol primaire sans aukun doute profeser bizin explik zot en kreol pu eclarci ban points ki zelev pas comprend.A mezir zelev la grandi dans enkadrement primare ,bizin diminuer lenpaz lor kreol.”
konpar avek mo lide anseign’man bann size an kreol dan lekol ziska form 3.
9) “… mo tou a fait dakord ki sant dapel ek lindustri tourist pe prospere.Akos dans nu system ledikasyon aktuel nu inn met lanphaz lor anglais ek francais.Li vrai ki etranze perfer moris pu inplant zot sant dapel.”
ek toutswit apre ou dir :
10) Mo ti envi met li claire ki li pas zis akoz ki mauricien ena un bon akcent.Ena lezot fackteur kuma [1]Nu deja ena infrastriktiire [2] Nu ena minndev bon marse.
Eski mo finn dir lekontrer ?
Eski ou finn deza tann afrikin nwar frankofonn koz franse ? Pourtan li koz franse tou’le’zour, me so aksan diferan avek enn aksan franse franse. Mem enn franse dan lavil, par exanp parizyen, so aksan diferan avek enn franse ki dan vilaz.
11) Mauricien ena bon akcennt akoz nu bilingue.
Par bileng mo panse ou pe fer referans avek angle ek franse. Komye Morisyen pa konn koz angle ek franse koura’man, me zot koz bann langaz oryantal san okenn difikilte avek enn aksan orizinal, mem si zot pa koz sa bann langaz’la tou’le’zour ? Ena boukou Morisyen ki konn koz Urdu, Hindi, Sinwa, tamil ek arab par exanp, koura’man, me zot zis konn debat dan angle ek franse. Ena pa mem konn koz angle ek franse.
Alor krwar ki angle ek franse pe beni nou laksan li total’man absird.
12) “Mo pu redire pu ki un mauricien kave ecrir kreol li bizin ena bon maitriz anglais ek francais avant.”
Olye ou fer enn repetisyon Mamzel Mottee, mo prefer ou prezant mwa ek bann lekter ou bann rezon kifer ou krwar avek sertitid ki bizin konn metriz angle ek franse pou ekrir kreol (lir mo reaksyon dan nimero “2″).
13) “Kreol li important,li nu kiltire,li nu eritage.Lavenir nu ti pays li dans un bon notion language etranze ecrit ek parle pu sectur touristik,buizness ek relation international”
a) Le 4 zilyet ou ti ekrir preske mem zafer :
“Kreol nou servi li dans nou lavi toulezour dan Moris ; se nou leritaz me nou zanfan bizin konn servi bon angle, franse, ek lezot lang pou nou kapav debat dan sa lemonn rapid-la.”
b) Enn reket, sil’vou’ple, mo alerzi avek repetisyon. Si pena nanye pou dir, li bet pou kontinye ekrir sof si ou prezant bann nouvo argiman, explik an detay ou bann argiman ek reponn bann kestion ki finn poz ou. Enn fwa ou finn ekrir enn zafer, pa la’penn re’ekrir li apre. Repet enn zafer 100 fwa pa pu donn ou rezon.
c) Ou repete ki langaz etranzer inportan… pou sekter touristik. Eski dan mo prosin let mo sipoze ekrir “Ena lezot fackteur kuma [1]Nu deja ena infrastriktiire [2] Nu ena minndev bon marse.”. Non, mo pa pou fer li. Pa parski ou finn fini ekrir li, me parski li souzantandi. Ou pe konpran seki mo pe dir ou ?
Tahir Hussen Pirbhay
tahir.pirbhay@gmail.com
www.pirbhay.com
Linite Mizilman uswa Linyon Mizilman ?
Dernye’man nu finn truv plizir lartik lor bann zurnal ek sit internet kot sak lekol’de’panse islamik dir ki pu ki ena linite mizilmann bann seki finn egare, bann seki pe fer plis ki bizin uswa mwins, bizin truv laverite ek lerla lemond mizilman pu vinn enn sel. Ek sakenn ziz so prosin dapre bann hadis (tradisyon).
Me pa tu mizilman ki dakor lor otantisite bann hadis. Ena hadis ki enn parti mizilman konsider kuma la’verite, tandi ki mem hadis pu lezot, li enn fos’te uswa enn bufonnri. Par exanp, pu lekol de panse Ahle Sunnah, krwar dan otantisite koleksyon bann hadis Bukhari li enn obligasyon parski pu zot, tu bann hadis ki truv la’dan zot « la’verite ». Akoz samem zot apel sa koleksyon la « Sahih ».
Me pu bann Shia, Bukhari li pa otantik san’pur’san. Zot pu sit enn lalis tradisyon depi Bukhari ki paret feb, fos ek mem absird. Ek mem si ena hadis ki bann diferan lekol’de’panse tom dakor, zot interpretasyon pa neseser’man parey. Alor li bet ki sakenn krwar ki fodre so prosin sanze ek krwar kuma li krwar, pu ki tu mizilman mars ansam.
Pu rod lape ek fraternite, bizin aksepte zot prosin kuma zot ete. Kan diskit lor bann diferans, ena plis distans. Pu ki lemond mizilman vinn enn sel, bizin aret diskit lor bann diferans ek met lanfaz lor bann similarite, seki kapav inifye nu.
Nu tu krwar dan mem Qu’ran, dan enn sel Allah, dan so profet, bann anz, lavi apre lamor, lapriyer obligatwar, fer la’sarite, gard karem pandan mwa ramadan eksetera, lalwa maryaz…
O’fet nu bizin aret servi mo “linite”. Bizin servi mo “linyon”. Linite vedir fer de uswa plizir vinn enn. Ek sa li inposib. Parey kuma enn misye ek enn madam dan maryaz, si sakenn rod sanz so prosin, alor zot lavi maryaz pu fini par brize. Me si zot esey konpran zot prosin ek aksepte zot diferans, relasyon’la pu prospere. Zot pa pu vinn 1, me zot 2 dimunn diferan ki mars ansam dan lamur ek respe.
Ayatullah Khomeini ti premye relizye Shia ki ti dir ki li permisib pu enn Shia fer namaz (lapriyer) dan enn moske Sunni (Ahle Sunnah), deryer enn pret mizilman sunni. Ala enn lexanp linyon mizilman.
Linyon vedir de uswa plizir mars ansam, an akorite, lame dan lame. Sutenir so prosin dan bann difikilte, viv dan lape ek partaz lazwa dan bann moman prosperite.
Linite mizilmann li inposib me Linyon mizilmann li byen posib. Zis bizin ena kuraz pu aksepte nu prosin. Eski u ena ase [kuraz] ?
Tahir Hussen Pirbhay
tahir.pirbhay@gmail.com
www.pirbhay.com
Pu Avish
Sa let’la li enn repons pu komanter Avish lor enn lartik. Pu lir komanter Avish, klik lor so non Avish
La prosenn fwa ki u ekrir mwa Misye Avish, pran u letan lir, ek reviz seki u ekrir omwen trwa fwa avan u anvway mwa. Lir pa zis avek lizye, me fer u zorey tande !
Dan mem paragraf u ekrir ki “sa boute “the teacher is battering the child” la sa c un ti dialog sa..” ek toutswit apre sa fraz la, u dir “mai bien souvent moi mone tan dimun…pa zenfant hein…zelev universite mo p dir la!”. U kumans u komanter par enn kontrajiksyon !
Apre sa u ekrir ki si sa kontinye dan 10 an call centre pu kit peyi. Eski u kone kuma enn call centre fonksyone? Bann operater geny (gagn) enn formasyon pu resit seki zot ena pu jir (dir) ek kuma zot bizen (bizin) reponn bann kestion. Seki vedir, tu’le’zur zot ena mem zafer pu jir (dir) ek repete. Alor zot metriz sa bann mo la lor but zot ledwa ek pena okenn derapaz lor prononsyasyon bann mo.
U kumans u deba lor form 3 avek enn repetisyon seki monn ekrir “li enposib (inposib) fer klas angle ek franse san ki nu koz/lir angle ek franse”.
Zis apre, u jir donn lexanp klas byolozi. Enn lexanp byen banal kamarad. Klas byolozi kumanse dan form 3. Seki vedir, bann zelev pu fer li an kreol zis 1 lane. Enn entrojiksyon (introdiksyon) pu donn zot enn lide apre ki konbinezon zot pu swazir. Ek dan sa entrojiksyon la, kuma nu tu kone, dan form 3, bann terminolozi dan byolozi byen senp. Pena enn montay pu kase!
Apre form 3, tu klas pu vinn an angle. Pran primer ziska form 3, bann zelev zot nivo ekrir ek lir angle pu ase for pu ki afen (afin) zot kapav geny bann lansenyman (lanseignman) an angle. Avan u fer sa bann komanter’la li ti pu bon si u ti al lir bann deba ant mwa ek Prisheela depi kumansman. Alor avan ki zot al iniversite, zot pu ena 4 lane pu etijye byolozi an angle. U lexanp byen feb.
Mo espere si u fer kit repons (mo la pu resevwar zot), premyeman lir byen seki monn ekrir, dezyem’man pa repete ek trwazyem’man pran bon lexanp ki pu ranforsi u argiman. Mersi pu u komanter.
A’byento
Amitye
Tahir Hussen Pirbhay
www.pirbhay.com
Langaz kreol dan lekol – “asimil pli boukou ek vit”
Repons pu Mamzel Prisheela Mottee so lartik pibliye dan forum Le Mauricien le 23 Zilyet 2008
Sa fer plezir ki ou aksepte ki servi langaz kreol pou explik bann zanfan fer zot konpran pli byen ek kouma ou dir dan ou lartik “Kreol li dans nu kiltir li un deban methodes plis simple pu enseigne zenfan pu ki zot kave assimile pli boku ek vite.”
“…asimil pli boukou ek vit.” Ala kifer nou bizin li pou ki ena plis progre dan nou sistem ledikasyon !
Me mo trouv ou lexanp ki ou finn done pou kontradir lanseignman dan langaz kreol ziska form 3 andeor-kad.
Premyerman bann fraz kouma “the teacher is battering the child” ek “ze par a la boutik” ki ou dir “boku dimoune in bisin lire ou tend ca ban phraze la”, mo pa kone kot ou finn tann sa souvan, me dan mo lantouraz, zame mo finn tann zot. Pou plis presizyon, mo definir mo rezyon “Port-Louis : Terre-Rouge”, kot ni mwa, ni mazorite bann abitan, pa koz angle ek franse lakaz. Kitfwa ou pe fer referans avek zelev lekol primer ki pe dekouver de nouvo langaz. Si mazorite bann adilt ti pe koz koumsa, alor ki bann sant’dapel pe fer dan Moris, ek kouma lindistri tourist pe prospere ? Seki vedir, mem si ena li, li byen minim ek san okenn linportans.
Ek dezyem’man lanseignman dan langaz kreol ziska form 3 pena nanye a’vwar avek prononsyasyon bann mo angle ek franse. Anseign bann zelev dan langaz kreol ziska form 3 pa vedir aret lir angle ek franse. Si ou finn reazir lor sa lide’la, alor ou finn mal’konpran. Si pa lir angle ek franse dan klas angle ek franse, alor pena klas! Me apre ki lir bann konpreansyon ek explik bann pwin dan konpozisyon, bizin pa atann zelev’la lev so lame pou explik li an kreol. Souvan bann zelev lekol primer santi zot mal’a'lez pou ki zot lev zot lame dan enn klas 40 zelev ek avoue ki zot pa finn konpran, per ki profeser’la imilye zot ek intimide par langaz etranzer. Zot prefer gagn zot explikasyon dan leson prive (si zot ena mwayen).
Li parey kouma enn dokter, servis ki ou gagne dan lopital avek li ek dan so konsiltasyon prive, li enn lemond diferans. Enn pratik ki zot tou kone, « pa mwa ki finn invant sa ».
Si bann etranze prefer Moris pou inplant zot bann sant’dapel li parski nou ena enn bon aksan mem si nou pa koz zot langaz tou’le’zour. Kontrerman avek L’Ind, kot preske tou klas fer an angle ek bann Indien koz angle boukou fwa plis ki bann Morisyen me mem sa, zot laksan mediok. Laplipar bann Indien kan koz angle, zot sonn vilin. Zot langaz maternel fer defo dan zot laksan.
Enn ti lexanp, “The” = “Dee”. Angle finn kit L’Ind, me L’ind obsede avek Angle…
Kreol li zoli parski li batar. Akoz li batar, li flexib. Ek parski li flexib, li ena enn souples dan pronosyasyon seki fer nou zwir enn bon aksan pou koz NINPORT ki langaz etranzer KAN BIZIN ek KOUMA BIZIN.
Tahir Hussen Pirbhay
www.pirbhay.com
tahir.pirbhay@gmail.com
pibliye lor lemauricien zedi le 31 zilyet 2008
Sponsor MT-Orange dan bann zwe CJSOI
Mersi MT-Orange !
Mersi pu ofer Rs 1 milyon rupi pu sutenir lekip Moris dan bann zwe CJSOI.
Kuma Misye Sarat Lallah dir (CEO MT-Orange) : “…Nous sommes convaincus que le sport aide à developper des valeurs et à combattre les fléaux sociaux.”, li enn lexanp a’swiv pu bann sekter prive ki zot osi zot ena enn devwar dan kreasyon enn meyer sosyete pu nu ti lil.
Dan enn lartik lor zurnal semenn dernye, Lonorab Sylvio Tang dir ki so minister pu investi ziska Rs 6 milyon dan sa zwe’la. Enn zefor ki mo salye !
Tutfwa, li ti pu ankurazan pu bann sponsor, sportif ek lepep an zeneral si Lonorab Sylvio Tang so minister pibliye dan bann zurnal kuma zot finn depans bann larzan ki MT-Orange finn done ek osi sa Rs 6 milyon ki so minister pu investi.
Tu sa zefor’la pe fer, alor li normal ki Lonorab Sylvio Tang ekziz maximam meday. Me bizin note ki, pa zis enn sudenn preparasyon « de luxe » pu CJSOI ki kapav fer enn mirak. Nu bizin ekip nu bann sportif avek bann ekipman profesyonel pu bann latrennman long term. Lerla ki nu pu truv meyer rezilta.
Ansam nu swet Lekip Morisyen plin sikse.
Mersi ankor MT-Orange !
Tahir Hussen Pirbhay
tahir.pirbhay@gmail.com
www.pirbhay.com
Futborl : Problem Insekirite bann Arbit
Merkredi dernye dan enn match dezyem divizyon rezyonal Port-Louis ant lekip Sharks ek St James dan stad Kaya dan Ros-Bwa, finn ena enn agresyon verbal lor linesman depi enn zwer St James. Kan linesman ti pe al denons zwer’la larbit santral, li finn gagn enn klak par enn lot zwer St James. Apre sa finn ena lezot insilt ek spektater finn desann lor terin.
Inkapab pu met lord lor terin tusel, larbit finn kit match. Ti res zis set minit pu match fini ek skor ti 2-2.
Bann mezir ki MFA bizin pran pu sa match la :
1) Pena okenn exkiz pu agres larbit ki li verbalman ki li fizikman. MFA bizin pini zot sinon larbit pa pu ena okenn valer devan lizye bann zwer. Expilse zwer ki ti agres larbit verbalman pu enn bon kantite match ek rey sa zwer ki ti agres larbit fizikman’la so non pu tule’tan. Li pa merit zwe dan bann match ofisyel ankor. Si kapav fer li pey enn lamann !
2) Penaliz St James pu agresyon so bann zwer. Sa pu aprann zot konport zot kuma bann zwer futborl ek non pa bann vakabon lor sime. Mem si match la ti pe al 2-2 ek ti res 7 minit pu match termine, bizin fer zot perdi match la par enn forfe 5-0. Si posib, retir inpe zot bann pwin dan klasman !
Bann lezot mezir ki MFA bizin pran :
1) Met bann sekirite lor terin pu tu bann match ninport ki divizyon
2) Met bann obstak pu anpes bann spektater rant lor terin.
3) Fer lalwa vinn pli sever kont bann spektater ki resi rant lor terin ek agresyon larbit.
4) Ekip bann stad avek bann kamera pu ki si ena problem, bann otorite konserne kapav retras bann futer dezord.
5) Prezans Lafors polisyer byen inportan avan match kumanse, pandan match ek kan match termine. Bizin veye ki okenn agresyon pa komet kont bann larbit, bann zwer ek bann spektater kan match fini.
Pu ki bann match pas dan enn lanbyans korek, pu ki bann morisyen pa per pu al get bann match futborl mem si zot gratis, pu ki ena enn latmosfer familyal dan stad, bizin ena lord ek lalwa. Esperon ki ena bann sanzman pozitif dan nu futborl lokal byento.
Tahir Hussen Pirbhay
tahir.pirbhay@gmail.com
www.pirbhay.com
pibliye lor lemauricien le 24 zilyet ek impact news le 25 zilyet 2008
Abolir Sibsid pu bann relizyon
Pei rann servis relizyon uswa relizyon rann servis Pei ?
Si avan, nu ti bizin sibsid pu ki bann organizasyon relizye fonksyone, eski nu tuzur bizin zot azordi ? Dernyeman ti ena sef relizye ti pe demann ogmantasyon sibsid me eski zot merite ?
Nu pran enn lexanp pli modest ki kapav. Enn moske ki ena 100 manb ek sak manb kontribye zis Rs 150 par mwa, lafin dimwa sa fer Rs 15,000. Si enn mowlana (pret mizilman) gagn anviron Rs 8,000 par mwa, san kont bann lavantaz ki li zwir kuma bann fidel ofer li transpor, lozman, manze ek plin lezot servis gratis, res Rs 7,000. Eski sa pa sifi pu pey bann faktir ?
Rs 150 vedir enn biye sinema uswa 2 pake sigaret. Par zur li fer Rs 5 ek avek Rs 5 u pa mem gagn enn roti zordi zur. Rs 150 li enn banalite. Aster panse komye fidel ena kapasite ofer buku plis kontribisyon sosyete ki zot apartenir. Pena okenn relizyon ki dir ki leta bizin donn zot kas pu opere me tu relizyon met lanfaz lor la’sarite ek sakrefis finansyer.
Eski pei rann servis relizyon uswa relizyon rann servis pei ?
Dapre mo konesans, ena enn sel muvman relizye ki refiz pran sibsid parski dapre zot, zot ki rann pei servis, pa pei ki rann zot servis. Ek sa grup’la zot bann mizilman Ahmadiyya ek pa Rs 150 ki zot ofer volonterman par mwa, me omwin 6.25 % zot lapey. Sekivedir Rs 500 lor enn lapey Rs 8,000.
Pli u lafwa gran, pli u lame larz, pa vre ? Komye dimunn ena bann lantenn satelit lot zot lakaz, avek/uswa koneksyon internet “Haut débit” ek zot pa pleigne pu peye. Me kan ariv pu met kas dan moske, mandir, shivala ek legliz, lame’la pa rant dan pos.
A nu vinn reponsab. Aret tap laport guvernman pu bann zafer ki nu mem kapav fer. A nu vinn enn sitwayen exanpler.
Tahir Hussen Pirbhay
tahir.pirbhay@gmail.com
www.pirbhay.com
Leave a Comment